Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2010

Maxad otur

Ibland kan man fundera på bad carma eller vad som kan få saker att gå käpprätt åt helvete. Snackade med en vän, som berättade om sin otursförföljda dag, denna ångest över hur käpprätt åt helvete det kan gå och hur sömnlös man kan bli ibland.

Började med att hon skulle tvätta fönstrena…sen mitt i allt så ställer hon hinken på stereon (varför man nu inte kör med spray…kan man ju undra) och briljant som hon är, så ska hon hänga på nya gardiner på stången, efter ha skurat fönstrena.

Ni hör ju liksom den annalkande faran…schwooop säger det och hinken far ut…ypperligt placerad på stereon, som självfallet dränks utav svallvågen och POFF be gone.

Nu kan man tänka aja…shit happens, klantarsel och sen nöjer man sig med att svära harranger, men icke då. Denna kvinna nöjer sig inte med att svabba upp och svära, nej…hon ska ta mig fan ställa till det än värre. Why not, liksom?!

Förstår inte hur hon gick från att skura fönstren till att gå lös i byrålådor, men å andra sidan städar man som bäst när man är förbannad, då jävlars avreagerar man sig och hivar skit så det står härliga till. Fine. Så raffs taff i byrålådorna, hon skulle hitta nr till comhem för att plocka ned dem på jorden med, eftersom boxen tydligen jävlades.

I denna villervalla, så rycker hon slutligen ut byrålådan, låser upp dörren…går till sopnedkastet och bara hivar ut innehållet. Skitsmart strategi, måste berömma henne för hennes mod liksom att bara ösa.

Sen promenixar hon sig mot soprummet med den förbannade stereon, sjöblöt och fin, tappar högtalaren på vägen så den går i bitar…väl framme så fanns det väl lite ilska kvar, hon möter en soprotare som gräver i containern där inne, han flinar då han ser hennes skräp och det retar upp henne än mer (man skulle kunna ana en släng PMS här) så hon hivar stereon med sådan kraft att den typ går i triljoner bitar, klappar av händerna med en mördande blick på den nu nervösa karln som backat längre in bland skräpfynden, kanske oroad av denna demon som klev in.

Promenerar hem lagom pissd off och planerar nytt inköp av stereo…sen i soffan slår det henne, SATAN…pengarna?! Vart fan är pengarna?! Raffs taff i byrålådan…snälla gud…säg nu inte att….helvete…döda mig någon!!! Troligen så har hon hivat fem tusen kronor rätt ned i sopnedkastet. Alltså FEM tusen, inte femtio spänn, en femhundring…utan nästan en hel månadshyra får åt helvete?!

Någonstans så hoppas jag att hon hade kuvertet där, men flyttat på det och hon kommer att hitta det senare. Jag skulle döda mig själv (nästan) för detta dyra misstag. Jag fattar inte ens hur i helvete man inte kollar igenom lådor innan man hivar det. Och jag tycker så jävla synd om henne så det finns inte. Förstår att hon knappt sovit i helgen, vem fan skulle kunna sova när man gjort en sådan grej?!

Så japp…nu om man inte var nojig innan med vad man slänger, så lär man ju bli hysterisk hahaha…nä, men man kommer nog kolla en gång extra. Själv har jag lyckats slänga saker…så efter det trippelkollar jag nästan allt för jag aldrig vill vara med om det igen. Lagom kul att råka hiva lite äkta smycken bara för man är en idiot som inte kom på att JUST DET, de låg i den där ja…jahapp…kill me now, preattypleasewithsugarontop!!!

Glad sommar på er…eller mnja…det som finns kvar bakom de grå molnen & skvättarna 😉

Annonser

Read Full Post »

Skitkul, skulle tanka på mobilen och gissa vad…jo någon har blockerat min dosa, så…mmm telefonkö, just idag var det extra många som ringer…mmm…lite längre kö.

Vad lycklig man blir eller inte!

Så medan jag väntar på min kötid (plats 55 i kön…only 7 minuter liksom) så förgyller jag min blogg med mer idioti…

23 saker att göra i en hiss.

1 Om någon går emot dig, ryck undan och skrik, Tafsare!!!

2 Gör explosionsljud då någon trycker på en knapp.

3 Skrik Fallskärmar på! då hissen åker neråt.

4 Då ni kommer fram till en våning, försök att bända upp dörrarna med
fingrarna och spela oerhört överraskad då de öppnas automatiskt.

5 Grimasera smärtfyllt och smäll till dig själv i pannan samtidigt som du
säger Håll käft! För helvete, håll käft allihopa!

6 Öppna din väska, kika in och viska lagom tyst, Har ni nog med luft där
inne?

7 Erbjud namnskyltar till de personer som går in i hissen. Bär din
upp-och-ner.

8 Stå tyst i ett hörn, med ansiktet vänt mot väggen. Säg inget, gå inte av
på någon våning.

9 Välkomna alla nya passagerare genom handskakning och be dem kalla dig
general.

10 Blockera dörrarna på översta våningen och insistera på att hissen inte
ska röra sig ur fläcken förrän du hör kronan du släppte ner i hisschaktet
slå i botten.

11 Jämra dig och mumla fram, Åh nej, inte nu! Jäkla åksjuka…

12 Rynka pannan och muttra, Måste gå! Måste gå!. Ge slutligen ifrån dig en
djup suck och säg, Oj…

13 Visa ett sår för de andra passagerarna och fråga om det ser infekterat
ut.

14 Gå in i hissen med en frysväska som det står mänskligt huvud på.

15 Stirra på en annan person i hissen en bra stund och säg sedan högt, Du är
en av dem!, varpå du går och ställer dig så långt från den personen som
möjligt.

16 Ha en handdocka med och prata med de andra genom den.

17 Sjung, och be alla sjunga med.

18 När det är tyst i hissen, fråga Var det där din mobiltelefon?

19 Luta dig nonchalant mot knappanelen.

20 Säg Undras vad de här är till för? och tryck på alla knappar. Glöm inte
Nödstopp-knappen.

21 Lyssna med stetoskop på hissens väggar.

22 Rita en liten fyrkant med vit krita på golvet
och annonsera den som din personliga yta.

23 Bär Röntgenglasögon och flina mot de andra passagerarna som om du såg dem
nakna.

Read Full Post »

Vad skönt, nu har man gossarna sammlade runt sig igen. Blev lite kaotiskt att hitta biljetter så där hux flux när sonen fått nog av 50 graders värme & ville hem till…ehum…sina vänner igen (inte till mamsen *host*).

Och planet blev flera timmar försenat…så gissa vem som sen fick sätta sig på gaspedalen för att komma fram i tid till arlanda 😀

Read Full Post »

Alltså, det går ju för fan i raketfart kan jag tycka lite…

Plötsligt ur det blå så bara, nä men du vet…kommer om några dar, sen tar jag med mig dig hem. Eh…jaha?!

Jo men alltså, tänkte att vi åker väl förbi mina föräldrar va! Eeeeh…VA?!? Vad sa du nu, tror det är dålig täckning…sa du dina…?! Jaha, det sa du. Oj då! Nä, men jag har pratat med min mamma om dig…ja…alltså…min pappa också. Oh shit majbritt, Im fuckd! Vad sa du, sa du?!?!?

Måste jag?! Eller alltså…jag menar…öööh…fan vet vad jag menar, jag hinner nog liksom knappt med här längre. Jaha…föräldrar?! Hm…okej, så där lagom skojsigt nervöst liksom. Åh…du tänkte ha en bjudning?! MUHAHA nej, jag tänker inte vara med serrö, jag är inget jävla armband som skall visas upp. Eller? …är jag?!

Och det har innhandlats föremål liksom. Jaha…varför då? Jo, jaha du tänkte så du. Hm…säker på att du gör det av rätt anledning nu, jag är liksom inte drottningen av Saba så där…så att…eeeh…jaha, nej nej…helt okej liksom!

Hm…?

Alltså, det går undan må jag då säga…men samtidigt är det ju okej, fast…lite scary ändå. Just nu vet jag ju liksom inte på vilket ben jag står, men jaha…tydligen är man off the market? Alltså…ska man fråga chans nu eller *asg*…eller vad då, jaha…alltså…typ så har jag en kille, eller nått?! Överkurs liksom.

Så att alltså, en soulmate är det ju onekligen…inte en som ljugit, eller förbättrat eller sånt, utan är brutalt ärlig. Det var väl min största fasa…inte en till jävla fjant som ljuger om det uppenbara och sedan förvånas över att man inte vart så jävla glad över det hela. Eller att man ska behöva hålla god min medans det snubblas allt djupare bland lögnerna, medan man kokar.

Det är så mycket små saker som är viktiga, liksom basala pusselbitar som skall stämma. Kan ju vara skitgrejer, men viktiga för mig. Och här stämmer ju hela bilden, åsikter, tankar, värderingar, funderingar och allt det där.

Read Full Post »

Vad ska man säga…hm…jo, jag träffade min soulmate liksom då…och det kändes faktiskt bra. Lite så där extremt out there att ha en första dejt helt osminkad, men wtf…this is me liksom.

Kände mig inte ett dugg så där OH NO….fram med färgpytsarna, här ska det målas fransar, putas med läppar & fastna i locktången…på med styltorna och pusha upp boopsen i armhålan för fan. Ska man svanka eller svassa om man trippar framför? Ehum…*asg*…nä, men typ…det här vanliga som man kanske gör, man liksom putsar upp fasaden så man kan glittra lite extra så där!

Men det var för varmt för att leka donna liksom, så jag drog ett sms om att det är all natural som gäller & massor av kall dryck…or else! En middag senare och lite fika på det, så plötsligt förlängdes denna dejt…skulle liksom vara nån timme bara eller så. Jo, tjena…timmen gick och plötsligt hade ett dygn passerat, vi hade promenerat, pratat…och sen var det dags att skiljas åt, så bara ehum…alltså, jag känner att jag vill prata mer med dig, liksom lära känna dig mer, jag är inte riktigt klar känns det som?!

Vad säger man då? Ja men…nä…men…asså, jaha…men det är väl lugnt liksom, vad ska vi käka till middag då?! Och tiden bara rullade på, sen tog vi en tur förbi syrran och fikade med henne och några vänner. Kändes inte knepigt alls, eller så där…snälla jag biter av min arm snart. Det liksom passade även ihop där, inga konstigheter alls.

Det konstiga var mer…jaha…vafan har du plockat undan disken och gjort frukost?! Eh…jaha?! Torkat bordet ser jag?! Hm…oj, handlat?! Kan du trösta liten…vafan har du för modersinstinkter och bara plocka upp han?! Liksom, det är mitt territorium…men ehum…jaha? Snacka med kusinen? Eh…?! Alltså inte på det där sättet ”åh kolla vad jag fjäskar upp dina brallor, jag kan leka pappa en sväng” och tittar på en med valpögon och försöker liksom se söt ut och förväntar sig beröm för insatsen, utan…det var bara naturligt, han stod närmst?!

Nej, jag är då inte cyniker och analytisk ut i fingerspetsarna eller så…ooo nej! Smör kommer man inte långt med i min värld, liksom inte mottaglig för det om det inte är bregott på en macka iofs 😛

Och sen bara…nä, men jag vill plocka med er hem liksom. Öh, stopp där! Vad sa du, sa du?! Kommer inte på fråga, tillåt mig smälta det hela först och analysera det hela. Må ha vart väldigt okonstlat och trivsamt, för att inte säga mysigt…men helvetia, handbromsen på nu va!

Jaha…kom väl en massa sms sen och långa samtal…men förbannelse, jag saknar ju den där idioten…vafan…så kan man ju liksom inte alls göra! Shit, är det inte lite larvigt nu?! Man KAN inte göra sånt så fort, punkt slut! Eller ska…för att…öööh…alltså man kan ju det, tydligen?! Jaha ja…ehum…happ!?!

Read Full Post »

Semester i stan

…och man förgås nästan utav värmen…

Sonen har ledsnat på tillvaron utomlands och börjat sakna oss 🙂 så jahapps…bokar väl snart en hemresa åt han. Ska bara passa på att ordna min egen resa först och sen…så kan jag fixa med herrns resa, så jag är på plats för att hämta upp han.

Jag har nästan 30 grader inomhus…det blåser knappt…går inte ens att ordna med korsdrag. Är ju så man dör nästan!

Read Full Post »

Jag mår illa…jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, vet inte vad jag förväntar mig. Vet inte vad jag ska tro.

Ja, jag vet att jag ser saker…men är ju skeptisk till äktheten, alltså om det verkligen är sant. Idag fick jag med full kraft en käftsmäll om hur äckligt jävla rätt jag har ibland. Och hur sinnesrubbat det är. Hade drömt om en incident, hade inte tänkt nämna det. Så i ett samtalsämne…gud vet varför…så ploppade det ur mig så där spontant bara.

Följdfrågor kom om personens utseende. Tänkte aja…sa bara två grejer. Jo, det stämde. Fick frågan, vill du se en bild? Why not i mitt skämtsamma lilla jag, tänkte väl aldrig att jag skulle få se exakt den personen i anletet. Det blev en sådan massiv chock. Jag blev rädd, mådde illa, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Alltså ja…jag vet att jag har mina förmågor, men är så jävla skeptisk själv och mer skojar om det, vet att det brukar stämma…men ibland har det vart fel.

Men det här var inte kul…även om det självfallet är otroligt att man kan ha så rätt, att man verkligen kan se. Mina händer skakade…jag satt bara och gapade, satte händerna för munnen och fortsatte bara gapa. Samtidigt så tänker jag, hallå efterbliven…du vet att du kan..så hur i hela världen kan man bli så chockerad att man nästan trillar av stolen och dör?! Du ville ju själv se, du kunde ha sagt nej, men du ville se om du sett rätt.

Jag har aldrig sett så tydligt förut, brukar vara på ett ungefär…det här gick inte att misstolka, det var precis den personen…dragen..allt! Kanske min käftsmäll för att jag ska lita och tro på det, inte bara igga det hela och ömsom tro, ömsom skratta bort det.

Idag har jag även lyckats chocka en annan människa…den som visade mig bilden, men allra mest så chockade jag mig själv mer än jag kunnat ana.

Och det är så jävla läskigt, samtidigt som det så klart är spännande. Men jag vet inte hur det funkar…jag fattar inget. Varför ser jag? Vad ska jag göra med det jag ser?  Eller jo, jag fattar att det i vissa fall är i skyddande syfte kan man säga men andra saker är onödigt vetande, vissa grejer har jag frågat om själv. Sen ska man då ta till sig det hela…och OOOO så seriöst det är då, det är bara saker jag flinar åt och tänker aja säääääkert.

Men…jag har fått mig på arslet idag så det heter duga

Read Full Post »

Older Posts »