Ah…

förresten så önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt år och en god fortsättning, må 2011 bli ett underbart år med trevliga överraskningar och roliga minnen att fylla livets stora påse med!

 

 

Read Full Post »

Men rädda mig någon…

Daaah…jag tror jag ruttnar. Nu har jag iaf bestämt att jag stannar hemma, orkar inte åka iväg. Och nu får jag en ”privat kock” som ska ordna med middag & en vinare?! Hm…

Och jag hörde ryktesvägen att dåren ska försöka ta ett flyg över i dag. God damn it!!! Frågan är vad sjutton gör man nu då?! Varför blir jag indragen i soppan. Jag hade tänkt mig en lugn nyårsafton, hasandes i tofflor med håret på ända typ.

Ringer han när hon är här…amen då dör jag, jag orkar fan ta mig inte med drama idag.

Read Full Post »

Han kallar mig Tiny…

Han ringde, han lät väldigt ledsen. Han berättade en hel del saker och talade om att han är på väg tillbaka, eftersom han saknar mig så mycket?!

Ve inte vad jag ska tro, han frågade hur jag känner, vet inte hur jag ska känna. Vet bara att det kommer bli livat i luckan igen, telefonen kommer att gå het. Fick sms tidigare i afton om att han eventuellt var på väg, från andra.

Han ville ha svar om jag känner likadant som han.

Han har tänkt. Jag har inte svarat på mailen. Så han har väl lidit antar jag, om vi nu ska tro det.  Han hade tänkt flyga hit imorgon och överraska mig. Eh, jaha?! Men du vet att det typ är nyårsafton och chansen är inte stor att jag kommer att vara hemma?!

Hoppas till gud att han inte dyker upp imorgon som en överraskning, jag är sjuk som en gnu, så troligen blir jag hemma beror väl på hur jag mår imorgon & om jag är på humör att slänga mig iväg. Annars får jag sällskap hemma rent av. Och kommer även han på dörren….daaaah…då blir det lagom skojsigt kan jag väl räkna ut.

Men han kanske skulle vänta ett par dar innan han flyger…får väl hoppas det. Återstår att skåda, men jag blir galen om det kommer att börja storma runt mig igen, nu när de hetsat upp sig till vanvett och det smids planer åt höger och vänster.

Får väl se hur det hela avlöper och om han verkligen avslutat sina affärer utomlands. Han snackade en hel del och han svor på att han ska berätta mer sen, när han väl är här. Hoppas de för hans skull, han behöver nog förklara en hel del mer innan han ens kan få ett svar om något över huvudtaget.

Read Full Post »

They finaly left me alone

Tack och lov. Jag har insett att jag nog inte är en super social varelse, när allt kommer omkring :D. Folk hemma på julafton ruckar ju en aningens på slöar tendensen, man måste vara välklädd, servera & orera.

Sen dök syrran upp som en bomb med sin vilding, de skulle stanna över ett par dar, varpå mamsen var här samtidigt med ett delikat tekniskt problem & bror dök upp. Visst, det är trevligt med sällskap.

Men sällskap som äger körkort, gärna en kråkspark eller ett grått strå. Inte små fisande skitungar som skriker & jagar varandra som ekorrar runt runt.

4 dagar senare…och jag fick ett smärre utbrott i garaget idag, åk hem för satan i gatan!!! För att toppa det hela så har jag väl åkt på någon förkylning när vi var och hälsade på några vänner. Mamsen hade troligen bihåle inflammation, yngsta dottern var så förtjusande lugn liten pampersvarelse, satt i mitt knä och gosade.

Så att…hon var ju väldans lugn. Tror jag vet varför. Efter ha legat i soffan nedbäddad med täcke, poppat ett par alvedon & zappat med typ sandsäckar under ögonen och lätt skallebank…bakom ögonen…och hostat upp en halv lunga, så känner även jag mig rätt lugn och avslagen. Så där lite mer död, skulle man nog kunna säga.

Ont i ryggen har jag. Sovit på soffan medan gästerna stulit min säng. Min soffa är inte riktigt gjort för långbenta snarkande donnor. Min nacke värker den med. Känns som man typ blivit påkörd av en truck, eller något sådant.

Vem ska massera mig? Vem ska springa och köpa lite o´boy till mig? *bröööööl* ah, det är faktiskt lite synd om mig. Lite ynklig så där.

Och jag skakar på huvudet när jag tänker på systersonen. Han är inte riktigt som han ska, alla gånger. Förstår inte hur syrran överlevt med han. Jag skulle nog haft ihjäl han, sålt han…skickat han med en adresslapp runt halsen till sin far och aldrig mer vänt mig om.

Maken till bitter bortskämd skitunge får man ju leta efter. Så slö, så han vägrar läsa texten på tv om vi ser på film, grät nästan då han fick böcker i julklapp av andra moster istället för spel. Hade mage att klaga på att de ägde det minsta huset?! Jag tycker att 120 kvm på två pers är väldigt generösa ytor om man jämför med min lya och 3 pers. Hans rum var skit, han har ett eget badrum -vilket var värdelöst det med.

Jag höll på trilla i backen. Jag frågade vad han egentligen begär utav sin mor, vilken unge har 3 olika spelkonsoller, eller eget badrum?! Vem tillåter att man får cykla inomhus eller spela boll inne (inte för jag ever skulle tillåta det…men…) han får allt han pekar på i princip och det duger inte. Han ville att de ska ha en våning till?! 240 kvm för två personer?!

Hade en diskussion med han om han var hel i huvudet, vilka perspektiv man bör titta på innan man gnäller arslet ur led och hur tacksam han borde vara. Jag byter gärna…ta ni min lägenhet, så tar jag huset om du nu tror att det är så mycket bättre?! Och så fick lillen en present med tre figurer, vilket även han fick…samt att han hade en påse till med ytterligare 3 figurer. Då ville han ha lillens ena?! Jag vart rasande, ärligt talat…mycket vill ha mer, men lite gränser får det ju lov att vara.

Liten börja gråta och skrika när han var på jakt efter figuren, tjatade arslet av sig tills jag röt till. Kände att mina nerver balanserade på ett hårstrå. Frågade syrran hur hon står ut med han, svaret var antidepressiva! Ja, tro fan det…något måste det vara. Och hon ser mycket mellan fingrarna och låter det få passera, vilket kanske inte alltid är bra…men HUR ska man palla med det där?!

Mina kids är lugna, trevliga och givmilda. De kallar mig mamma, inte som kusinen, som använder förnamnet. De kan vara jävliga de med, men inte ens i närheten. Lillen frågade hela tiden om han fick låna leksaker, eller spel…kusinen ska bara ha, frågar knappt. Liten fick ok på att spela, sätter sig och vips så kommer knuffar kusinen undan han och tar över spelet?! Mina hjärnceller var i atomer. KAN ni turas om kanske? Om en kör först och sen byter ni?! Nej…huga…vilken hemsk idé!

Skönt sen när syrran kom från jobbet -här bra, åk hem…hej då…ses nästa år…eller nått. Just leave me alone!

Japp, jag är fett grinig nu efter 4 dar i soffan. Fisande ungar och gap.

Read Full Post »

Vad mer i skvallerhålet?

Åh…ja…det har hänt en hel del massa…men just nu är min hjärna på mentalt SPA och i badrock vägrar den liksom visa sig.  Men snart så är den väl färdigknådad och back in biz.

Varför?

Säger bara barnvakt! Kusin! Kusin gillar att hetsa upp lillen, lillen älskar att bli upphetsad och få skrika från lilltån ackompanjerad utav sin kusin, som kan ta än högre toner. Mitt huvud är spräckt…eller i vart fall en del utav den. Dom pratar. Dom talar till mig på morgonen?! GAH! Bara det kan få en att få krulligt hår och snurrande ögon som en flipperboll klippandes mellan koner.

Syrran kom en snabb sväng, sen stack hon iväg…hon lämnade mig med sin odåga. Hennes odåga hetsade upp sig till vanvett då hon kom, han hade vart ganska lydig hela dan…sen flippade han. Sen flippade lillskiten. Sen gick hon!

Det här kommer att kosta henne! Jag vill ha en massa nybakt smask, hon ska få sortera min tvätt & stryka den hahaha. Jag ska döda henne!!!

Efter en massa hot och löften om replissalier, så lugnade de ned sig…de slutade att skrika som galna operadivor. Jag pallar inte sånt här. Civil olydnad liksom. Kusinen fick lillen att spotta…spotta på mig, spotta på golvet?! Amen ärligt talat…deras sista stund var kommen, de sprang i ren skräck när jag reste mig…slängde sig in på muggen och låste dörren skriandes.

Mutter mummel…vänta ni bara…orkade inte ta en kniv och låsa upp, då hade de kissat på sig av skräck, säkert ramlat och slagit ut tänderna på varandra med sina tjocka små rumpor.

Säger bara…nu är det tyst…min hjärna är på SPA…den kommer helst inte komma tillbaka på ett tag

Read Full Post »

Ligger lite efter…

MEN…i vart fall så firades julen utan draman, allt var frid och fröjd. Annat kan man säga om syrrans jul…eh ja, brorsan somnade medan de var ute med hundarna och körde pulka med kusinen…varpå smarta karln ”glömde” blåsa ut ljusen…

Jodå, så att mossa brinner…även om det på förpackningen stod att den var behandlad. Brasa blev det! En smärre dock…lite till och vem vet. Vidare så kommer bror på att han ska ta sig ett bad. Med levande ljus, eftersom lampan var kaputt. Vad ska man säga, han måste vara född under de förvirrade själarnas lyckliga stjärna. När han badat klart, så glömmer han att blåsa ut ljusen…ljuset brinner ned i kristall-staken, som då självfallet exploderar utav värmen!

Jag garvade så jag dog…men snälla, vad gör ni ute på bygden för satan i gatan?! När ni är så många i huset, hur kan ni glömma bort att kolla efter han (han är ju värre än ungarna ibland)…lämna han med ljus va?! Hur fan tänkte du då?! Syrran nästan grät av skratt…jag drog upp 17 scenarion som han på egen hand lyckats med och ifrågasatte hur hon tänkte.

Andra syrran hade lämnat en pulka ute, som hon dagen efter inte hittade. Hon inbillade sig att den äldre syrran ”städat undan den”, vilket förvisso inte är en helt osannolik tanke (miss pedant from hell). Syrran väste att hon inte var klok, varför skulle hon ha städat undan pulkan?! Pfft…den har säkert blåst iväg, kan blindbocken börja med att anstränga ögonen först innan hon panik artat tjuter?! Har hon kollat under bilen?

-Under bilen? Varför ska den vara där?

-För att det BLÅSER?!

Näe…den var inte där! Syrran drog på sig skorna & körde det obligatoriska: om jag hittar den under bilen så ska jag visa dig… och jodå, där låg den. Japp, våra syskon är blinda, vissa lama och andra halvtama!

Själv hade man en trevlig middag, trevligt sällskap och lugn. När gästerna lämnat huset så var det chokladask på mage, fjärrkontroll i näve och smeta ut sig i soffan som gällde. Life is good liksom!

Read Full Post »

Inget nödrim direkt…

En liten gåta 

Det var en gång en perfekt man och en perfekt kvinna. 

Dom träffades och eftersom deras förhållande var perfekt gifte de sig. 

Bröllopet var perfekt och deras liv som gift par var också perfekt. 

En julafton när det snöade mycket åkte det perfekta paret bil på en slingrande väg. Plötsligt såg de någon vid sidan om vägen som hade fått punktering. 

Det var jultomten med säcken full av presenter. 

Eftersom de inte ville göra barnen besvikna erbjöd de jultomten att åka med dem, så att han skulle hinna dela ut presenterna. Och så började de snart dela ut presenterna. 

Men tyvärr försämrades vädret och de tre råkade ut för en olycka. 

Bara en av de tre överlevde. Vem? 

(Tänk först och titta sen på svaret nedan) 

Givetvis överlevde den perfekta kvinnan. 

Hon är den enda av de tre personerna som existerar i verkligheten. 

Alla vet att jultomten inte existerar… 

….och vad kan man säga om de perfekta männen!! 

För kvinnor slutar historien här. Männen kan läsa vidare. 

Bonus för män: 

Om inte jultomten existerar och inte den perfekta mannen, så betyder det att kvinnan körde. 

Det förklarar olyckan. 

Och en sak till: Om du är kvinna och läste slutet av historien så bevisar det att: 

Kvinnor gör aldrig vad de blir tillsagda 😉 

Read Full Post »