Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2011

…kan ju se ut som så här:

Säger bara JA tack…gärna idag. Kan vi fimpa snön och langa över en massa sol nu?! Går det bra?! Sportlov snart?!

Who gives a rats ass…I want GREEN GRASS!!!

 

Annonser

Read Full Post »

Börjar ju få lite så där längtan efter vår, grönska, blommor och funderar lite kring årets blomsterprakt.

Förra året var det ju en stor utrensning utav krukor på balkongen, investerade i ett par nya på superduper utförsäljning, stora också så jag kunde dela upp mina syréner. Så nu har vi i alla fall en mer sympatisk kollektion utav krukor…än ni vet…arvegods, ful-krukor och leftovers liksom.

Var inne och dreglade lite över inomhus växter, lite mer roliga sådana. Tänkte tvinga tonåringen att ha lite växter i sitt rum, alltid nyttigt…dock måste det vara överlevare hahaha…annars är de körda, för vatten lär de få sporadiskt.

Dipteracanthus devosianus

Dipteracanthus devosianus

Denna lär inte bli poppis hos herrn…och den lär väl dö innanför tröskeln, men typ i köket, så kanske jag skulle komma ihåg den och vattna den 🙂

Hittade en ypperlig kombo…ute/inne planta…frågan är…ska jag, aka senilsnöret lyckas hålla den levandes länge nog? Hm…

Saxifraga

 

Saxifraga

Vattning: regelbundet omedelbart efter utplantering

Gödning: sparsamt

Placering: för utplantering i stenpartier. ljust, gärna direkt sol. vinterhärdig perenn

Ursprung: södra europa

Användning: utplanteringsväxt som är flerårig (vinterhärdig), men som helst ska skyddas med lättare övertäckning på vintern. det gäller framförallt växter som är planterade i krukor och lådor.

 

Åh…den taggiga rosgömman ser ju så förbannat läcker ut, men torskar på regelbunden vattning, jag är värdelös på det…men den ser rätt cool ut. Skulle kanske även kunna trycka in den hos sonen hahaha och snajdar jag till några häftiga blomstöd som den kan klättra på…så japp, me lajk. Gjorde ju några ”spaljé-figurer” förra året, rätt kul faktiskt.

Dischidia pectenoides

Dischidia pectenoides

Peperomia caperata eller Ispigg…

Ispigg/Peperomia caperata

Den här bara älskar jag…frågan är bara om den är så där silvrig i verkligheten egentligen, sen med en egenhändigt gjuten betong-kruka så skulle det kunna bli som ett litet grått russin-stilleben liksom (yes, I am verry sick…I know) gärna någon störd liten växt som skulle trivas ihop med den…som ger en riktig kontrast både i form och färg.

Jag ska vältra mig i mer grönska, synd bara att bilskrället fått damp så jag kan inte ens surfa iväg och pillra på blommor. Lokala ICA handlarn har ju knappast något spännande på den fronten, dock en läckert rosalila kalla på någon halvmeter för det facila priset utan 129:- vilket fick snåla mig att pressa plånboken mot hjärtat och istället greppa ett paket knäckebröd med tumpen blick. Men…om de kanske finns kvar om någon dag och om jag tycker den är lika het då…så kanske jag greppar den ändå.

Snålheten kan inte besegra vårruset i blodet, jakten på färgprakten…lusten efter grönska. *drömmer om att de rear ut den hahaha*

Read Full Post »

Jopps, kan ju bara säga som så…det här med när folk snackar om sina förändringar är ju fenomenalt. Man kan liksom inte ändra sig helt, det går liksom inte. Kanske polera av kanterna möjligen.

Mr.Soul har försökt sälja in den tanken. Att det är mycket som förändrats. Jo men tjena, det lät ju bra ungefär tills han började öppna sig igen. Jo då, så att ungen sover fortfarande inte själv i sin säng?! Fast för någon vecka sedan hette det att oj oj det gör hon, skitduktig.

Vad mer har han försökt pitcha…ja, en massa saker som senare visade sig bara vara fagra komponerade sanningar för att blidka mig. Saken är ju den att jag inte direkt är född i brevlådan och singlar ned på dörrmattan.

Bästa var när man tog lite tempen på fanstyget. Han skulle bjuda mig på en resa. Jo men visst, varför inte liksom. Lite full i fan frågar jag vart destinationen bär, så jag vet och det är påklätt eller avklätt som gäller ojoj så avklätt som möjligt, så fjällen var det då inte tal om 😉 och sen kläcker åsnan ur sig att vi åker, han, jag & le kid?! Man bara…hm…du tycker inte att det rimmar illa med att du vill ha mig så avklädd som möjligt, eller?! Och…om jag lämnar mina hemma, vad i hela helvete får han att tro att jag vill ha med hans unge?!

Retardo!

Det har hintats om varför jag inte smsar? Eh, ja…jag kanske inte har så mycket att säga liksom?! Eller..? Och vill man ha sms, så kan man ju alltid skicka ett själv, så får man rentav svar. Inte så knepigt egentligen. Behöver man ha turordning kanske? För det har det pikats lite om, då jag inte besvarat allt alla gånger. Varenda meddelande avslutas från herrn med kram & trams. Mina avslutas med en punkt, liksom meningen bara avslutas.

Det har återigen jamats om när jag ska flytta ned? Har aldrig vart min tanke och…rent så där, varför skulle jag det?

Jag har mina vänner här uppe och är inte direkt intresserad utav att bo på en ort där typ alla är buksvågrar mer eller mindre, där fester innebär att man frotterar sig med avdankade historier. Här uppe behöver man inte det. Tror faktiskt aldrig jag vart på en fest som ett ex. Möjligen att jag bjöd ett ex på en fest, men vi hade inget på festen som vi lägrat utan…det var bara party. Hm…jo, någon gång har man väl hamnat på krogen med någon avdankad historia- men krogen är stor och stan med, inte att jämföras med hemma-fester. Ärligt talat tror jag att jag skulle dö där, mentalt…ja, alltså om jag nu ens övervägt det hela.

Han har ju i princip hintat om frieri?! Och jo då, jag är allt unik, gjort avtryck som ingen annan osv. Bäst var när han inbillade sig att jag någonstans uppskattade hans små egenheter, att de rent av skulle vara charmiga?! Eh, don´t even go there…svarade att nej, tyvärr så kan jag inte påstå att det är så.

Vet inte många som gillar gnälliga personer. Men alla är vi väl olika, men att höra om gnäll omväxlat med sk. ångest och annat är inte riktigt det jag uppskattar i livet. Även om det självfallet finns perioder då man kan må sämre, men det är okej och om man är lite små-bitter. Men inte om man är det dag ut och in. Att det varje dag finns minst 3 saker att ha ångest för och minst 2 gnälliga kommentarer. Det förpestar mitt sinne. Speciellt om det är fåniga saker, som egentligen är egenhändigt orsakade och lösningen är simpel.

Är man bekväm i klagan och inte tar tag i det, så…daah…orka lyssna på sådant. Och en sak han kläckte ur sig fick mig att häpna, att liksom fundera på vad i hela helvete som egentligen felas hos stackarn.

Om man känner ett behov att anpassa sig så pass efter en annan människa att man inte kan säga vad man tycker, utan liksom kör safe och intalar sig att man också tycker så, då är det illa. Är det för man ska få komma till, eller?!

Jag undrar egentligen om han verkligen ”är kär” i mig, eller om det snarare handlar om en förkärlek till tvåsamheten och det praktiska, att jag liksom klaffat på några punkter som fungerar för husefridens skull och att han kan svälja annat, bara vi leker perfekta familjen, den nya kärnfamiljen?! Att det vore praktiskt om vi slog påsarna ihop.

Visst vore det praktiskt, självfallet. Jag skulle få avlastning och en hjälpande hand med markservicen. Men jag skulle även få tre ton gnäll och en bortskämd unge som jag alltid ska sätta i första rum, inte mina egna. Hon ska ha fria tyglar och få snacka sig lila utan att man ska kunna be henne sluta avbryta?! Jag ska acceptera allt, bara för att han är medveten om sina brister och fel, självfallet även hans hysteri kring ungen eftersom man kan bortförklara det hela med att han både är förstagångsförälder som mår dåligt samt att hon är känslig och att han överkompenserar för hans dåliga samvete?!

Ja…visst, kanske finns någon där ute som vill ta det, som tycker det är värt att svälja sig själv, sätta sina egna barn i tredje rum för att ha en till ekonomi att bolla med. Har tagit upp det med herrn, han är medveten om att det är så, men vill gärna tro att det är charmigt och att det inte gör något, eftersom han faktiskt är medveten om det (läs: tänker inte ändra sig).

Det jag också märkt nu, är att han vill ha så mycket uppmärksamhet från mig. Han nästan klagar att jag inte sitter klistrad med han och snackar dagarna i ända med han?!

Nej…det ÄR inte charmigt.

Jag vill ha en vuxen relation, inte en peka på varandra & grina för klubban-variant, som det mer känns att det skulle bli. Man måste faktiskt kompromissa i en relation, man måste böja på huvudet för vissa saker och man måste skapa gemensamma regler som gäller alla. Det fungerar inte annars, speciellt inte med barn inblandade…alla måste ha samma regler att följa, inte curla den ena och alltid ha ”överseende” och fokusera enbart på.

Nej, jag har svårt att se hur det skeppet ska flyta faktiskt…krävs en del uppoffringar, men han är inte villig att ta dem men förväntar sig att jag ska enbart ta den biten?! Så bekvämt utav han…men se så funkar det tyvärr inte i verkliga livet. Ja, inte med mig i vart fall!

Read Full Post »

Inatt drömde jag någon sjuk dröm, lite så där svårtolkad. När jag vaknade så garvade jag lite och skakade på huvudet. Och vad ska detta nu betyda då? Värst vad märkligt. Efter ett tag fick jag en deja vu liksom, du…den här har jag drömt om förut med. Ungefär samma likadan. Lika sjuk.

Jag var på något konstigt ställe, där en bekant med ett sällskap klev in precis när jag lagt mig och skulle sova. Typ runt under fötterna eller något euforiskt så skuttade den bekanta & vännen runt fnittrandes i rummet och jag bara ”åh nej”…drog täcket över huvudet och hoppades att jag inte skulle bli upptäckt. Sov typ på en divan eller något soffliknande. En hybrid mellan säng och soffa hahaha…för det skiftade lite…ni vet, drömmar är ju inte alltid så jäkla logiska.

I vart fall blir jag upptäckt. Och då vart det ”ännu” roligare. Det drogs i täcket och plötsligt for en kamera fram?! WTF?! Lägg av nu! Skitarg sveper jag in mig i min filt och väser leave me alone!

Den andra vännen glider iväg i dimmorna, då det eskalerar med busandet utav mig och den bekanta bara jävlas och ska absolut få upp mig. Tillslut ger jag upp och börjar garva…störda jävel.

Nästa scen…plötsligt är vi ute någonstans, vi försöker fly undan konstiga människor. Dom är typ vampyrer eller något fel är det på dem och de är farliga?! Jo, normalt värre och nej -inte tittat på zombiefilmer eller vampyrfilmer, så hur det där går ihop vet jag inte. Jag vet bara att vi måste undan från dem. Luriga är dom också. Vi gömmer oss på konstiga ställen, i buskar, i märkliga portar och lägenheter, vi åker bil…så klart är den cab, skitbra eller inte…plötsligt är vi hemma hos mig. Idiot öppnar dörren och där ute är det galna grannar -inte mina vanliga alltså, utan andra och porten är plötsligt min ”gamla” en där jag bott för många år sedan. De drar i en, försöker tränga sig in, försöker lura ut en…

Nu minns jag inte riktigt resten, men…HUR vettig var denna dröm? Och varför har jag drömt den flera gånger? Och…vad fan ska den betyda?!

Summerar den med passa dig för idioter- annars kommer du inte få sova ifred 😀 låter väl bra, eller hur!

Read Full Post »

I know shit

Ibland är verkligen uttrycket ”Ignorance is bliss” verkligen the shit. Det kan vara skönt att hållas ovetandes om vissa saker och bläddra underläpp och säga ommmmm.

Relativt nyligen blev jag informerad om lite grejer. Jävligt dåliga grejer. Grejer som får magen att vända sig och en våg utav ångest, riktig sådan…skölja över ens medvetande, medan man undrar hur fan folk är funtade och vad följden utav detta kan innebära.

Jag önskar att jag inte hört detaljer. Jag skulle vilja spola tillbaka till där, precis innan informationen nådde mina öron, precis sekunden innan innebörden omvandlades till en fysisk svall-våg som sköljde genom mitt inre, när magen nästan vände ut och in. Precis där, sekunden innan…där skulle jag vilja ha stoppat och fortsatt vilja vara ovetande.

Förresten så har jag skadat min tumme under turbulent sömn, tydligen. Den är dubbelt så tjock som den andra, gör ont och är för tillfället nästan befogad att hängas en skylt på -Ur funktion. Kan ha brytit den, eller fet spricka..men konstig är den, men funkar…det gör den inte direkt som den ska.

Och sånt är livet.

Read Full Post »

Som man brukar säga…jag älskar när en plan går i lås 😉

Jo då, så att…här har det lekts en hel del må jag då säga. Mer åt ett verbalt S/M smiskande på plats. Vi har konstaterat att någon är jävligt undergiven och älskar att hata sin dumhet mellan varven, men samtidigt hylla…just det mig. Jag är briljant!

Men som sagt…den som ger sig i kast med mig och försöker leka, den ska veta att när jag leker, så kommer jag rycka undan mattan så stenhårt att deras infantila beteende kommer framstå som en fjärt i vinden- i motvind dessutom. Smell it, now take it hahaha

Som jag sagt, 2011 verkar vara hämndens år. Då alla scores nollas av och ordningen återställs, lite balans med eländet liksom. Mr. Soulmate har fått sin värld omtumlad. Han vet sin plats, men likt förbannat ber han om mer, erkänner allt?! Ja, det kan ju vara kärlek det. Jag skulle inte ta det där i annat fall, jag skulle rycka kulorna och banka ut dem. Men jo då, jag får superlativen levererade trots allt?!

Jag har verkligen petat ut ögonen på han, spelat flipper med dem, grillat dem och pressat tillbaka in i skott-gluggarna. Och jag vet precis exakt vad jag gjort, resultatet och reaktionen.

Anyway…så efter snart fyra år, så dimper det ned ett kuvert med ytterligare en eminent möjlighet till en jordbävning. Ja, självfallet inte för mig…utan någon annan kommer att skakas om. Jag håller på att sätta mig in i vad det innebär och vilka möjligheter det ger mig.

Herregud, korten bara rasar in…jag kan spela poker OCH ta hem storvinsten?! Gudarna måste ha hört mig, trots allt 😀 -tänk, att allt skit kan man dunka tillbaka?! Det är ju helt fantastiskt. Min hjärna är knivskarp redan som den är, så nu är det bara fila på finesserna och sedan är det action som gäller. Här ska fan skakas ut skit och möbleras om.

Får man ett gyllene ägg, så tappar man för fan inte bort det, det första man gör. Nej nej…det ska kläckas och maximera vinsten! Kan man få en höna utav ett ägg, så kan man få fler ägg. Fler ägg betyder mer guld. INTE vara korkad liksom och steka en omelett 😉 heck no!

Jag har alltid vart emot att spela spel…men helvete, är det just precis spel man måste hålla sig till så bring it on, im in! Men det jag kan säga om mitt spel är, det är renhårigt och inte lömskt, det är inte med syfte för att skada…även om det är ett blodbad självfallet, men…det finns ett gott syfte bakom det, inte ren illvilja!

Im not bad to the bone, but close enough hehehehehehe

Read Full Post »